Församlingar i sverige, vad är det?

Ordet ”församling” har olika betydelser. Även om det det stora hela betyder samma sak – en grupp människor som delar en gemensam uppgift eller uppfattning – är det inte alla grupper som kallas församling och en sådan kan vara vitt skild från en annan.

Exempel på församlingar i Sverige är kyrkliga eller kristna församlingar. Kyrkliga församlingar i Sverige syftar ofta på gudstjänsterna. En gudstjänst ledd av en kyrkoherde eller präst kallas en församling och ordet betyder i det sammanhanget ungefär ”det kristna livet” – församlingen är Guds rike och Jesus kropp. Under kristna församlingar i Sverige är de troende med andra ord förenade med sin Gud.

Församlingar i Sverige kan också betyda ”kyrkliga kommuner”. De kyrkliga församlingarna har således fått namn av den kommun eller del av kommun de ligger i, exempelvis Allerums församling och Enåkers församling. De kallades kyrkliga fram till år 2000, för att skilja på kyrkliga och borgerliga församlingar i Sverige. Även om man inte är religiös kan man alltså tillhöra en församling och för att gå ur den måste man gå ur den kyrka i vilken man är skriven som är kopplad till församlingen.

Församlingar i Sverige används även vid folkbokföring. Det handlar då om att räkna Sveriges befolkning och då delas landet in i små delar för att göra räkningen så lätt som möjligt. För folkräkningens skull är då varje person räknad efter kommun och församling inom kommunen. Folkbokföringens församlingar i Sverige har ingenting med kyrkan att göra – att det heter likadant beror på att det länge var kyrkan som skötte folkräkningen. Indelningarna för att underlätta räkningen ser fortfarande likadana ut.

Det finns inte bara kyrkliga församlingar i Sverige. Lagstiftande och beslutsfattande församlingar är inte att förglömma. Lagstiftande församlingar är, som namnet säger, en grupp människor vars uppgift är att stifta lagar. I Sverige är det Riksdagen som är den lagstiftande församlingen. När det gäller beslutande församlingar i Sverige är det framför allt kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige som står för uppgiften. De har med andra ord rätten att fatta viktiga beslut – vem som helst kan alltså inte starta beslutande församlingar i Sverige. Även andra organ, exempelvis kyrkofullmäktige och Kyrkomötet som är de högsta bestämmande inom sin organisation, Svenska kyrkan, kan fungera som beslutande församlingar i Sverige. Den lagstiftande, Riksdagen, är också den en slags beslutande församling, den högsta av dem alla.